Välkomna invändningar

Tittförbudet mot barnpornografi har kritiserats i bloggosfären. Som enda parti tar Piratpartiet ställning mot den föreslagna 18-årsgränsen, som innebär att en bild eller film av någon under 18 år i en sexuell situation är att betrakta som barnpornografi.

Med viss förvåning konstaterar jag att även skribenter i SvD och DN är kritiska mot lagen av flera skäl. Sanna Rayman sätter fingret på en viktig punkt när hon skriver att vi inte bör "låta ett fåtal pedofilers blickar sätta standarden för hur vi ser på barn och ungas gryende sexualitet." Tyvärr är det precis det som redan har hänt. Människor med pedofila böjelser har kommit att bestämma hur resten av samhället ska se på barn. Pedofilhysterin är farlig men framför allt helt onödig.

Förutom rimliga bloggare, Piratpartiet och skribenter i DN och SvD är även polisen kritisk. Rikskriminalpolisen tror att lagen blir svår att använda. Jo, det kan man lugnt säga. Hur ska någon exempelvis kunna anmäla barnpornografiska sajter till Rikskriminalen om de inte ens får titta på dem? Samtidigt konstaterar polisens talesperson att det inte handlar om att jaga unga tjejer och killar som lägger upp utmanande bilder på sig själva på nätet. "Har man sett sexuella övergrepp på barn, då förstår man vad det är vi pratar om, då är det inte tonårstjejer på en social nätsajt". Problemet med lagen är att den inte tar hänsyn till dessa distinktioner. Om det är en 18-årsgräns som gäller, måste den gälla alla. Och då hamnar vi oundvikligen i dessa märkliga fall med 16- och 17-åringar som har sexuella bilder och filmer av sig själva.

Det vore önskvärt om lagstiftaren tog sig en extra funderare över detta och helst kastade hela lagstiftningen mot innehav av barnpornografi papperskorgen. Den är, som tidigare konstaterat, knasig och principiellt felaktig. Fokusera i stället på de verkliga förövarna. De som begår övergreppen och producerar materialet.