"I dag har vi en fokusering på europeiska språk bland de valbara språken i skolan. Men det är en 1900-talssyn skulle jag säga; på 2000-talet blir det andra språk som blir viktiga för oss."Intresset för att läsa kinesiska på universitet har växt dramatiskt i Sverige de senaste åren. En liknande trend märks bland annat i Storbritannien där det är på god väg att bli ett av de mest populära språken bland pluggsugna studenter. Nu vill Folkpartiet gör kinesiska (mandarin) valbart på alla gymnasieskolor i landet jämte tyska, spanska och franska. Förslaget är utmärkt. Men är det genomförbart?
Jag har ingen uppfattning om vilka resurser som skulle krävas. Men jag vet att det finns gott om kineser som skulle kunna komma hit och lära ur mandarin på våra gymnasieskolor. Det lärs redan ut vid Södra Latins gymnasium och enligt de lärare jag pratat med är intresset växande. Studenters intresse för kinesiskan på Stockholms universitet har också ökat från förra terminen till denna termin.
Kanske är det emellertid så, att det krävs ett särskilt intresse för Kina eller Asien i allmänhet för att man som gymnasieelev ska våga välja mandarin som extraspråk. Jag läste tyska i högstadiet och gymnasiet eftersom jag var intresserad av Hitlereran. Det föll sig naturligt så. Med den socialdemokratiska flumskolan har lättjan kommit att ta över, hand i hand med betygsinflationen. Elever väljer helt enkelt bort kurser de inte tror sig kunna få högsta betyg i eftersom det enda som räknas i slutändan, är snittbetyget. Snittbetyg är egentligen en värdelös värdemätare inför fortsatta studier. Ett lägre betyg i en kurs som över huvud taget inte har med den utbildning man sökt in på att göra borde inte kunna lägga hinder i vägen för en student.
Kanske kan vi hoppas på en förändring. Först ska det gamla värdelösa betygssystemet IG-MVG ersättas med den så kallade Bolognamodellen (A-F). Nya betyg löser emellertid inte allt. Det krävs även en attitydförändring inom svensk skola. I en mer kunskapsinriktad skola skulle språk som kinesiska, arabiska och ryska kunna bli attraktiva tillval för fler.
Att lära sig ett nytt språk är slitsamt och fantastiskt på en och samma gång. Det kräver disciplin och hårt arbete och det går inte att fuska sig till bra resultat. Samtidigt är det oerhört belönande när det arbete som plöjts ned faktiskt ger resultat. Det är lite som känslan att lära sig att cykla utan stödhjul. Vingligt till en början, men med övning går det allt bättre. Och plötsligt går det lite av sig självt.
Att kunna språk öppnar upp dörrar som tidigare varit stängda, rensar ut svensk inskränkthet och vidgar vyerna för andra delar av världen. Att få möjlighet till det på gymnasiet eller ännu tidigare är en gåva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Håll en saklig ton. Personangrepp och inlägg ej relevanta för ämnet godkänns ej.