EUkrati

Intervjun med Margot Wallström i Newsnight, i egenskap av viceordförande för kommissionen, är vida känd vid det här laget. Det var efter irländarnas nej till Lissabonfördraget förra året. Wallström ansåg att det var viktigt att ta reda på varför irländarna röstade nej. Nu när det irländska folket kallades till valurnorna en andra gång och nu röstade ja, finns det emellertid ingen vilja från någon inom EU att ställa sig frågan varför och vad de egentligen röstade ja till.

Margot Wallström upprepade sin insats i gårdagens Agenda i SVT när hon hävdade att man måste veta varför irländarna röstade nej förra året.

Anna Hedenmo: "Är det så EU ska styras? När folket tycker fel, alltså inte delar era åsikter, då kör man en ny folkomröstning tills folket tycker rätt?"
Margot Wallström: "Nej, men det var ju viktigt att analysera orsakerna till varför de sade nej. [...] Och då visade det sig att väldigt många tyckte att de behövde veta mer, de behövde mer information men också att de hade vissa farhågor som då de andra europeiska ledarna visade sig villiga att faktiskt ta på allvar. [...] Det har hjälpt."

I själva verket har valrörelsen på Irland handlat om mycket som över huvud taget inte har med fördraget att göra. Politikerna har själva fyllt frågan med sådant som har fått väljare att tro att det handlar om Irlands vara eller icke vara i EU, om arbetslösheten, den ekonomiska krisen och annat.

Jag skulle vilja veta om det är så här Margot Wallström, Fredrik Reinfeldt och andra EU-vänner och förespråkare av Lissabonfördraget anser att även inrikespolitiken borde bedrivas i framtiden. Om väljarna inte stödjer en regering vid ett parlamentsval, ja då får de helt enkelt rösta om igen lite senare. Men först efter att staten gjort några opinionsundersökningar som förklarat vad väljarna inte gillade.