Det skriks från alla håll om att staten bör ta över Volvo och Saab för att rädda de haltande biltillverkarna. Fredrik Reinfeldt har, även öga mot öga med Volvoarbetare, vägrat att blanda sig i företagens angelägenheter. Staten ska inte ta över privata bilföretag.
Det är ett mycket bra ställningstagande som statsministern har gjort. Vi får hoppas att han håller fast vid det, bara... Det blåser nämligen en bris från både allmänhet (70 procent för ett statligt övertagande) och oppositionen. Oppositionsledaren (?) Mona Sahlin kräver tillfälligt statligt ägande för att få Volvo och Saab över vattenytan igen. Hon missar förstås helt hur marknadsekonomin fungerar.
Alla biltillverkare drabbas av krisen i någon mån. Att det går extremt illa för just Volvo och Saab beror helt enkelt på att de inte har hängt med. De har inte gjort en bra bedömning av vad marknaden efterfrågar. Ska staten belöna privata företags missbedömningar genom att gå in och rädda dem efter dåliga beslut? Självfallet inte. Det är, precis som Reinfeldt har påpekat, företagens eget ansvar att vara attraktiva för sina kunder, att erbjuda det kunderna efterfrågar. Klarar man inte det, är det tyvärr god natt. Så fungerar det på en marknad, oavsett vilken bransch du arbetar inom. Och går företag omkull, blir människor oundvikligen arbetslösa, även bilarbetare. Inget gör en Volvoarbetare mer värd än en IT-konsult.
Att det går åt fanders behöver inte nödvändigtvis betyda att du har en dålig produkt, du kan rent teoretiskt ha den bästa produkten till det bästa priset (vilket dock knappast gäller Volvo och Saab), men lyckats du inte förmedla detta till kunden kan du hälsa hem i alla fall. Sådan är verkligheten för alla andra, sådan ska verkligheten vara även för våra "svenska" biltillverkare.
Det produceras fler bilar än vad som går att sälja, och har varit så länge. Någon måste stryka på foten förr eller senare, och råkar det vara svenska företag som sitter med svaga kort.
SvaraRaderaVad finns det att rädda egentligen? Vi knuffar bara över problemet på någon annan om vi skulle lyckas. Det är en sak att rädda en bakn, en annan att rädda ett produktionsföretag i en branch med stor överproduktion.
Edwin