Remember, remember...

Det är kanske lämpligt att Bushs ersättare i Vita huset, Barack Obama, korades just den 5 november. En avskydd president ska bytas ut, återuppbyggnadsarbetet kan vidta efter åtta års misslyckanden. Bort med det gamla, in med det nya.

Obamas retoriska skicklighet och förmåga att skapa känslor gör att många som förmodligen inte håller med honom i särskilt många frågor ändå kan entusiasmeras och känna hopp om positiva förändringar i USA. Än så länge är dessa förändringar precis vad mottagaren av budskapet vill att de ska vara. Just nu är alltså Obama hoppet för alla som vill ha förändring, nästan oavsett hur den ser ut. Just nu är han allas president.

Allt det där kommer förstås att förändras när den politiska verkligheten tar vid i januari. Då ska alla vackra tal, alla löften, omsättas i praktiken. Och en mandatperiod går fort. Det brukar sägas att mycket av det som avses genomföras under fyra år ska göras eller i alla fall påbörjas under de första hundra dagarna. Barack Obama har chansen att ge sig själv en raketstart och markera att det sitter ett nytt ledarskap i Washington genom att:

Stänga Guantánamolägret. Att stänga interneringslägret för "fientligt stridande" skulle tydligt markera avståndstagande från Bushadministrationens rättsvidriga hantering av misstänkta terrorister och visa att nu gäller andra värderingar, nu gäller tron på rättsstaten igen. Alla som sitter inspärrade bör friges med omedelbar verkan eller ges en rättssäker prövning i amerikansk domstol.

Avskaffa extraordinary rendition-programmet. Programmet grundades under Bill Clinton men fick sin nuvarande form efter 11 september. Som det ser ut i dag är det ett fullkomligt laglöst förfarande med "misstänkta", som flygs till ljusskygga platser och utsätts för s.k. våta jobb och annan tortyr. Detta utan att någon efteråt tar på sig ansvar eller ens erkänner vad som har inträffat.

Ompröva "War on drugs". Kriget mot narkotikan leder till oerhörda lidanden världen över, inte minst i USA och Latinamerika. Det göder yrkeskriminellas verksamhet och erbjuder endast intolerans och fördömanden mot brukarna. Politiken tillhör ett av de största politiska fiaskon som världen skådat i modern tid. En president som talar om hopp, om ett enat land, borde inte kunna ställa sig bakom en sådan politik.