Det svarta fåret

Vänsterpartiet är riksdagens svarta får. Det är det enda partiet som drivs av övervintrade kommunister som inte lärt något av historien och som på allvar står för ett systemskifte i Sverige. Förstatliganden. Kamp mot privat företagsamhet. En utrikespolitik som gullar med diktaturer. En riksbank ställd under politisk kontroll. Feminisering av samhället. Förbud mot valfrihet i vården. Kort sagt ökad politisk makt på medborgarnas bekostnad. Det är stora steg mot ett förtryckarsamhälle som vänsterpartiet vill ta.

Lars Ohly är oroad över att socialdemokraterna accepterar delar av alliansens ekonomiska politik och framför allt upprörs han över att vanliga arbetare har fått skattesänkningar genom jobbskatteavdraget. Ohly vill riva upp allting som alliansen gjort, något Mona Sahlin inser inte är rimligt.

Lars Ohly och vänsterpartiet gör förmodligen det de måste göra för att hålla sig kvar i riksdagen; profilerar sig som ett riktigt vänsteralternativ i en riksdag som i övrigt består av sex mittenpartier. Partiet har en trogen väljarbas på mellan 4 och 5 procent men lyfte betydligt under den skickliga populisten Gudrun Schymans ledning. Den attraktionskraften har inte Ohly. Det är bara att gratulera alla med vänstersympatier att de har ett riksdagsparti att rösta på. För alla riktiga liberaler där ute är läget desto mer dystert. Ingen med sanna liberala värderingar kan nämligen rösta på alliansen.

Eftersom alliansen verkar vara tämligen chanslös i nästa val, något som inte beror på att oppositionen är samspelt och visionär utan på att alliansregeringen är så förbenat oduglig, vore det att föredra att socialdemokraterna gjorde ett 45-procentsval och fick egen majoritet tillsammans med miljöpartiet. På så vis slipper vi med all sannolikhet vänsterpartiet i regeringen och därmed skonas vi också från deras mest galna förslag. Sedan får alliansen sätta sig och fundera över vad som gick snett...