Sexköpslagen under luppen

Det är många som har påpekat att den svenska sexköpslagen inte bara är korkad och orättfärdig - den fungerar heller inte den som det var tänkt. Detta konstaterar även Socialstyrelsen i sin nya rapport om prostitutionen i Sverige, som har sammanställts utifrån enkäter, intervjuer samt en kartläggning av utbudet på nätet.

Även om de är ytterst försiktiga i sina avslutande slutsatser, finns slutsatserna där i rapporten. Det är ytterst tveksamt om sexköpslagen har bidragit till minskad prostitution. Prostituerade själva tenderar att vara mycket negativa till lagstiftningen (och det var dessa som lagen skulle skydda). Sexsäljare som inte ”passar in i mallen” som offer upplever att de blir helt osynliggjorda i debatten.

Några utdrag:

”Polismyndigheten i Skåne berättar att situationen har förändrats i och med sexköpslagens tillkomst. I gatuprostitutionen är det nu bara missbrukare, enligt uppgiftslämnarna på myndigheten. I övrigt uppger de att prostitution sker via Internet och att det finns ett mörkertal av prostitutionskontakter på krogar.” (s. 18)

”Enligt polismyndigheternas erfarenheter är internationalisering en faktor av betydelse i prostitutionen, men del av det man känner till om detta baseras på rykten.” (s. 20)

”Enligt en intervjuperson i Göteborg är troligtvis fler hallickar inblandade i prostitutionen numera. Hallickar har enligt intervjupersonen fått en större uppgift och marknad i och med sexköpslagen, eftersom prostitution inte kan ske lika öppet.”(s. 46)

”Det finns en rad olika erfarenheter av prostitution bland sexsäljare. Vissa har ekonomiska skäl att fortsätta oavsett om detta var en ursprunglig plan, en del upplever att de gör något meningsfullt och/eller tillfredsställande.” (s.26).

Ovanstående stycke är intressant eftersom det avlivar myten om att alla prostituerade skulle vara offer, tvingade till sexuell träldom. Försvarare av sexköpslagen har fått allt svårare att motivera en sådan hållning i takt med att sexsäljare själva börjar kliva fram i debatten. Nu är det i stället bara förekomsten av människor som far illa av prostitution, som naturligtvis finns där ute, som är skäl nog för att behålla förbudet. Vilken bransch kan uppvisa 100 procent lyckliga människor?

”I intervjuer är den samlade bilden att sexhandeln i princip försvann från gatan under en period när sexköpslagen trädde i kraft. Den kom sedan tillbaka, om än i minskad omfattning. […] Den kom sedan tillbaka i en omfattning motsvarande hälften av den tidigare. Nu är cirka två tredjedelar av gatuprostitutionen tillbaka […]” (s. 32).

Grattis, Margareta Winberg. Enligt dessa uppgifter lyckades sexköpslagen hålla gatuprostitutionen stången i ungefär åtta år. Att prostitutionen har ökat på nätet under denna tid kan vi förutsätta och nu ökar alltså den traditionella prostitutionen på gatan igen. Ökningen i sig är inget att lägga moraliska värderingar på, vuxna människor ska alltid få göra saker tillsammans. Men den visar med all önskvärd tydlighet att lagen inte fungerar som tänkt.

Socialstyrelsen är som sagt väldigt försiktig i sina slutsatser, presenterar argument för och emot, men den som vill hitta kritik mot sexköpslagen behöver inte läsa länge. Sexsäljarna själva gillar inte lagen. Det är ytterst osäkert om den har någon som helst effekt. Polisen vill spärra in så många som möjligt. Och landets radikalfeminister håller säkert för öronen.

Socialstyrelsens rapport.