Det har varit en avslagen valrörelse helt utan glöd. Ideologi och visioner har ersatts av blöt pragmatism och sifferexercis.
Partiledarutfrågningarna i SVT var talande för detta. De beskrevs som väldigt hårda, men handlade huvudsakligen om att sätta dit politikerna för glömda siffror och räkneexempel. Vad dessa toppolitiker vill med Sverige, hur deras visioner ser ut, lämnades därhän. Utfrågningarna kom således mest att likna läxförhör och kan knappast ha varit särskilt upplysande för flertalet väljare.
Därtill beslöt statstelevisionen att satsa på underhållning i denna valrörelse. Tesen tycks ha varit att det här med politik är så komplicerat och svårt, att gemene man måste få en förenklad version serverad, förklädd till underhållning. Det hade inte förvånat om SVT bett Glada Hudikteatern framföra en sång för att beskriva det svenska valet på väljarnas begränsade språk.
Public service har visat ett folkförakt genom sitt sätt att förpacka det svenska valet i underhållningens glada och lättsmälta färger. Var är förbjupningarna? De intressanta analyserna som inte handlar opinionsmätningar eller maktkonstellationer?
Visst kan politik vara komplex. Ty verkligheten är komplex. Partiers mål är att beskriva denna komplexa värld i så enkla termer som möjligt, och servera lösningarna på upplevda problem utifrån samma devis.
Mediernas mål bör däremot vara att granska denna förenklade bild. Ifrågasätta den. Analysera den. Komplettera den. Inte att förenkla en redan förenklad bild ytterligare. Men ingen verkar bry sig, så varför anstränga sig?
Jag ser inte direkt fram emot valvakan med en gaggig Sören Holmberg och en bunt indolenta programledare...
Joel Dahlberg har skrivit en problematiserande artikel i SvD.
SvaraRaderahttp://www.svd.se/kultur/den-inhumana-valfardsstaten_3884062.svd
Väldigt sällsynt att en svensk journalist har kapacitet till något sådant.
Men är inte detta den logiska följden av centralism och mass-demokrati som t ex libertarianen Hoppe skriver om i sin berömda "Democracy"?
SvaraRaderahttp://www.riosmauricio.com/wp-content/uploads/2013/04/Hoppe_Democracy_The_God_That_Failed.pdf
Stefans Löfvens förslag om att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i hela EU 2020 är både märkligt och svårt att genomföra. Sveriges arbetslöshet drivs av svensk invandringspolitik, punkt. Det är därför Stefan Löfven och Fredrik Reinfeldt kan ha diskussioner om hur antalet sysselsatta har ökat samtidigt som arbetslösheten stiger. För att ge oss den lägsta arbetslösheten i EU krävs en lägre invandring, något som Stefan Löfven inte velat gå till val på.
SvaraRaderaI annat fall får väl Stefan hoppas att den ekonomiska krisen i omvärlden blir så illa att Tyskland, Österrike, Nederländerna, Danmark och andra får så höga arbetslöshetssiffror att Sverige kan gå förbi. För några trovärdiga förslag för hur arbetslösheten ska sjunka i stor skala till följd av Socialdemokraternas regeringsinnehav, det finns inte.
Moderaternas förslag med 50 000 nya jobb fram till 2020 är ett av få förslag som är någotsånär realistiskt, problemet är bara att Sverige redan har en arbetslöshet nära 380 000 personer. Samtidigt aviserar migrationsverket att 340 000 människor kommer att söka asyl i Sverige under mandatperioden, varav närmare hälften kommer att beviljas. Ett antal som bara utgör en delsumma av den totala migrationen.
Om vi utgår från att bara 25 % beviljas asyl skulle det fortfarande innebära en ökning med 85 000 nya invandrare som går direkt ut i arbetslöshet, alltså betydligt fler än de 50 000 jobb som Alliansen ska skapa, och det fram till 2020, inte under den kommande mandatperioden.
Jag har som sagt slutat bry mig om mycket av det som Svt sänder ut. Partiskheten är för synlig - dvs miljöpartiet och FI får stå ogranskade.
SvaraRaderaHar nu på senare tid följt några debatter. De enda något seriösa programledarna är väl Mats Knutsson och Anna Hedemo? Inte att de inte tar parti emot SD, men de kan föra djupare resonemang kring sakfrågor.
Jag har heller inte sett på "Anders tar parti" och löjliga sketcher som så ofta kommer upp i valen.
Saknar också djupare diskussioner kring sakfrågor. T.ex. hur i helsike ska Socialdemokraterna få under Österrikes nuvarande 4,8 % arbetslöshet? Finns det någon reell plan förutom att likt MP och FI stå och tala om att det handlar om att fördela resurser, inte att skapa incitament till egenförsörjning?
/ Magne
Visst är det ytligt. Förenklat över gränsen till infantilt. Delvis förlöjligat. Och ofta slarvigt.
SvaraRaderaOch visst kunde man komplettera utbudet i etermedia med djupare program. Exempelvis temafrågor där olika experter, med ,obs, olika uppfattningar får diskutera sakfrågor. Helt utan partipolitiker kanske. Där det fanns plats för jämförande studier mellan olika länder. Intervjuer med olika personer som talat för oväntade idéer eller lösningar. För- och nackdelar i konstruktiva ordalag. Respektfullt ifrågasättande åt alla håll.
Lite som gamla tiders diskussionsprogram om nationalekonomi. Fast aningen bredare kanske. Och om flertalet större politiska frågor.
Det här skulle försvåra styrning och förenkling för både journalister och politiker. Vilket förmodligen är orsaken till att det inte förekommer. (Radions ekonomiprogram har ju ändrat karaktär från lite nationalekonomi till mer konsument- och plånboks perspektiv. Antagligen mycket medvetet. Lättare att styra.)
Befinner man sig utomlands är den här typen av program i lite olika former mycket vanliga. Och det borde ju, egentligen, vara typiskt public service ansvar.